One word, two syllables
Jag fick en låt av en vän - lyssna på den här sa hon. Det kändes som sångaren frammanade satan och hand sidekicks och jag var skulden för att jag spelade låten. Jag kände mig sjukt skyldig och förbryllad. Vad ville hon egentligen? Att jag skulle förlora min själ? Men så i mörkret och alla konstiga bakvända ord hörde jag nått som lät som KESO. Man fick ha lite fantasi, men visst lät det som de sjöng om keso.
Strax innan hade jag kommit hem välhandlad från affären med en plastpåse och en i tyg. Miljö, miljö, miljö. Solen talade om vår och jag tänkte att det har då varit kallt länge i år och det är strax min födelsedag och sällan brukar den vara vintrig. Jag hade träffat på alla möjliga grannar på den korta vägen till och från affären, sju stycken. Jag hade kommit ihåg att köpa allt som behövdes och allt hade funnits, utan KESO.
Med en sådan inledning på dagen, ett så tydligt tema, så undrar jag var det kommer sluta; om ett ögonblick ska jag börja tvätta alla mina kläder, och ikväll ska jag på en föreläsning om könsstympning. Jag tänkte sätta mig och ta itu med uppsatsen.
Hur passar KESO in där?
Uppdatering
När jag står i tvättstugan upptäcker jag att tvättmedlet är nästan totalslut. Jag lyckas tvinga fram tillräckligt till de två maskinerna jag redan laddat genom att vända utåin på tvättmedelsförpackningen. Sedan är det bara att ta på sig prommenadskorna och ge sig iväg till affären - igen. Och det känns lite underligt att gå dit så ofta, men jag möter i alla fall ingen jag känner. Det är samma korta knubbiga kassörsketant som tidigare som sitter i kassan. Jag stegar raka vägen mot diskmedelshyllan, men så hejdar jag mig. Tänk om dom fått in KESO nu. Tänk om!
Förväntansfull nästan rusar jag mot mejeriavdelningen och visst, på hyllan står det en förpackning och skiner blått. Älskade keso. I wanna get next to you, I promise I'll never make you blue.
Uppdatering 2: Klitorisdektomi och KESO
Under föreläsningens två timmar satt jag där med frågan gnagande i huvudet: Vad har kvinnlig könsstympning/omskärelse med KESO att göra? Jag vågade inte ställa den, rädd för kopplet argfeminister som skulle skrikit åt mig att jag inte hade rätt att sprida min hetronormativa sädessäd i deras klassrum och som hade hotat med att kastrera mig om jag inte själv utrotade mig för jordens yta illa kvickt. Jag höll med andra ord tyst, och därför får ni hålla till godo med mina egna tolkningar av sambandet KESO - klitorisdektomi.
Den som älskar KESO förstår att se bortom den skenbart homogent tråkiga yttre vitheten och istället uppskatta hur den kan vara både hård och mjuk på en och samma gång. Kvinnlig omskärelse kräver samma sak, ett nyanserat åskådningssätt. Här kommer några godbitar (de tråkigaste först såklart):
FÖRTYDLIGANDE (så ni slipper hata mig): Jag tycker könsstympning är fel. Punkt.
Det verkar lätt i media som om kvinnlig könstympning är lika med att man skär bort allt och syr igen, 80% är inte det. 80% innebär att man skär bort en del av klitoris med eller utan delar av de yttre blygläpparna. Den med ett stympat kön ses ofta som en stympad kvinna (eftersom vi anser att enbart den som knullar bra känner sig hel). Nu är det så att de stympade kan prata om hur de gillar och njuter av sex. De som lider av stympningen är främst de 20% som blir ihopsydda.
Det verkar inte heller vara alla som delar åsikten att stympat kön är lika med stympad person. Till och med så är omskärelsen i vissa kulturer relaterat till kvinnlig frihet, inflytande och makt i en annars mansdominerad värld (En kampanj mot könsstympning kan därför verka som en kampanj mot kvinnlig frigörelse). Det är inte heller sant att omskärelsen alltid syftar till att kontrollera och hämma kvinnans sexualitet, utan kan ha andra innebörder.
Dessa godsaker är inte så intressanta, de enbart försöker visa att det finns mer en den enkla skräckbild som ofta målas upp. Det som är spännande är hur det relaterar till vår kultur.
Manlig könsstymping (ett västerländskt fenomen) diskuteras som ett hälsoingrepp och om det skulle hämma njutningen vid samlag så kan man till och med säga att det ju bara är bra, eftersom mannen då får lättare att hålla sig längre. Försvara kvinnlig omskärelse med samma ord om du törs.
Den svenska lagen gör det till en brottslig handling när en vit kvinna går och plastikopererar sina sladdriga blygläppar. Detta var ett misstag och måste rättas till eftersom, citat: "Lagen var avsedd för att förhindra afrikanska kvinnor från könsstympning och inte..." Ni förstår säkert. Det är ganska lustigt att det i ena fallet rör ett sjukligt kulturellt bruk och att det i andra fallet rör en kultur bestående av fria vita kvinnor som helt plötsligt vaknar upp en morgon och känner sig lite sladdriga och då bokar in en tid hos närmsta kirurg.
I USA skapade man en lag som förbjöd könstympning någon gång mot slutet av 90-talet. Vad man inte hade räknat med var att det dröste in anmälningar mot den amerikanska staten från vita kvinnor som hade fötts som intersexuella (dvs fötts med en klitoris som var för stor alternativt en snopp som är för liten. Sådana har traditionellt beskurits så att de blir normalstora klitoris, orsaken därtill anges som psykosocial). Afrikanska föräldrar ser också till att deras döttrar blir socialt acceptabla.
Man kan också tänka på att den kanske värsta aspekten av könsstympning är risken för infektioner och död på grund av osterila instrument. Ett fattigdomsproblem. Vem ska vi skylla på i detta fall? Och är det vettigt att vi förbjuder könsstympning om det får som effekt att svenska invandrarflickor skickas på semester till sina hemländer för att bli fixade där?
Slutligen så är i stort sett ingen afrikansk kvinna könstympad innan vi västerlänningar berättar det för dem. Vilket är ytterligare ett trauma, kanske värre än själva ingreppet. Det innebär ett ansvar. Tänk vad det skulle innebära om vi, kanske korrekt, skulle omdefiniera alla kulturellt omskurna västerländska män som stympade.
Om nu någon vänlig själ skulle kunna berätta för mig vad man ska tycka och tänka om dessa ting så skulle jag vara glad. Precis som jag fammlar i min relation till KESO så vet jag inte vad jag ska göra med den här röran.
Uppdatering 3: Slutet gott allting gott
Jag hade fixat ihop en satans snygg och smarrig kesomacka som jag tänke fota och lägga upp som avslut på en fin dag, men så var kamerabatteriet slut. Så ni får nöja er med en beskrivning nu och en bild imorgon på en liknande macka:
Uppdatering 4
Strax innan hade jag kommit hem välhandlad från affären med en plastpåse och en i tyg. Miljö, miljö, miljö. Solen talade om vår och jag tänkte att det har då varit kallt länge i år och det är strax min födelsedag och sällan brukar den vara vintrig. Jag hade träffat på alla möjliga grannar på den korta vägen till och från affären, sju stycken. Jag hade kommit ihåg att köpa allt som behövdes och allt hade funnits, utan KESO.
Med en sådan inledning på dagen, ett så tydligt tema, så undrar jag var det kommer sluta; om ett ögonblick ska jag börja tvätta alla mina kläder, och ikväll ska jag på en föreläsning om könsstympning. Jag tänkte sätta mig och ta itu med uppsatsen.
Hur passar KESO in där?
Uppdatering
När jag står i tvättstugan upptäcker jag att tvättmedlet är nästan totalslut. Jag lyckas tvinga fram tillräckligt till de två maskinerna jag redan laddat genom att vända utåin på tvättmedelsförpackningen. Sedan är det bara att ta på sig prommenadskorna och ge sig iväg till affären - igen. Och det känns lite underligt att gå dit så ofta, men jag möter i alla fall ingen jag känner. Det är samma korta knubbiga kassörsketant som tidigare som sitter i kassan. Jag stegar raka vägen mot diskmedelshyllan, men så hejdar jag mig. Tänk om dom fått in KESO nu. Tänk om!
Förväntansfull nästan rusar jag mot mejeriavdelningen och visst, på hyllan står det en förpackning och skiner blått. Älskade keso. I wanna get next to you, I promise I'll never make you blue.
Uppdatering 2: Klitorisdektomi och KESO
Under föreläsningens två timmar satt jag där med frågan gnagande i huvudet: Vad har kvinnlig könsstympning/omskärelse med KESO att göra? Jag vågade inte ställa den, rädd för kopplet argfeminister som skulle skrikit åt mig att jag inte hade rätt att sprida min hetronormativa sädessäd i deras klassrum och som hade hotat med att kastrera mig om jag inte själv utrotade mig för jordens yta illa kvickt. Jag höll med andra ord tyst, och därför får ni hålla till godo med mina egna tolkningar av sambandet KESO - klitorisdektomi.
Den som älskar KESO förstår att se bortom den skenbart homogent tråkiga yttre vitheten och istället uppskatta hur den kan vara både hård och mjuk på en och samma gång. Kvinnlig omskärelse kräver samma sak, ett nyanserat åskådningssätt. Här kommer några godbitar (de tråkigaste först såklart):
FÖRTYDLIGANDE (så ni slipper hata mig): Jag tycker könsstympning är fel. Punkt.
Det verkar lätt i media som om kvinnlig könstympning är lika med att man skär bort allt och syr igen, 80% är inte det. 80% innebär att man skär bort en del av klitoris med eller utan delar av de yttre blygläpparna. Den med ett stympat kön ses ofta som en stympad kvinna (eftersom vi anser att enbart den som knullar bra känner sig hel). Nu är det så att de stympade kan prata om hur de gillar och njuter av sex. De som lider av stympningen är främst de 20% som blir ihopsydda.
Det verkar inte heller vara alla som delar åsikten att stympat kön är lika med stympad person. Till och med så är omskärelsen i vissa kulturer relaterat till kvinnlig frihet, inflytande och makt i en annars mansdominerad värld (En kampanj mot könsstympning kan därför verka som en kampanj mot kvinnlig frigörelse). Det är inte heller sant att omskärelsen alltid syftar till att kontrollera och hämma kvinnans sexualitet, utan kan ha andra innebörder.
Dessa godsaker är inte så intressanta, de enbart försöker visa att det finns mer en den enkla skräckbild som ofta målas upp. Det som är spännande är hur det relaterar till vår kultur.
Manlig könsstymping (ett västerländskt fenomen) diskuteras som ett hälsoingrepp och om det skulle hämma njutningen vid samlag så kan man till och med säga att det ju bara är bra, eftersom mannen då får lättare att hålla sig längre. Försvara kvinnlig omskärelse med samma ord om du törs.
Den svenska lagen gör det till en brottslig handling när en vit kvinna går och plastikopererar sina sladdriga blygläppar. Detta var ett misstag och måste rättas till eftersom, citat: "Lagen var avsedd för att förhindra afrikanska kvinnor från könsstympning och inte..." Ni förstår säkert. Det är ganska lustigt att det i ena fallet rör ett sjukligt kulturellt bruk och att det i andra fallet rör en kultur bestående av fria vita kvinnor som helt plötsligt vaknar upp en morgon och känner sig lite sladdriga och då bokar in en tid hos närmsta kirurg.
I USA skapade man en lag som förbjöd könstympning någon gång mot slutet av 90-talet. Vad man inte hade räknat med var att det dröste in anmälningar mot den amerikanska staten från vita kvinnor som hade fötts som intersexuella (dvs fötts med en klitoris som var för stor alternativt en snopp som är för liten. Sådana har traditionellt beskurits så att de blir normalstora klitoris, orsaken därtill anges som psykosocial). Afrikanska föräldrar ser också till att deras döttrar blir socialt acceptabla.
Man kan också tänka på att den kanske värsta aspekten av könsstympning är risken för infektioner och död på grund av osterila instrument. Ett fattigdomsproblem. Vem ska vi skylla på i detta fall? Och är det vettigt att vi förbjuder könsstympning om det får som effekt att svenska invandrarflickor skickas på semester till sina hemländer för att bli fixade där?
Slutligen så är i stort sett ingen afrikansk kvinna könstympad innan vi västerlänningar berättar det för dem. Vilket är ytterligare ett trauma, kanske värre än själva ingreppet. Det innebär ett ansvar. Tänk vad det skulle innebära om vi, kanske korrekt, skulle omdefiniera alla kulturellt omskurna västerländska män som stympade.
Om nu någon vänlig själ skulle kunna berätta för mig vad man ska tycka och tänka om dessa ting så skulle jag vara glad. Precis som jag fammlar i min relation till KESO så vet jag inte vad jag ska göra med den här röran.
Uppdatering 3: Slutet gott allting gott
Jag hade fixat ihop en satans snygg och smarrig kesomacka som jag tänke fota och lägga upp som avslut på en fin dag, men så var kamerabatteriet slut. Så ni får nöja er med en beskrivning nu och en bild imorgon på en liknande macka:
- 1 st Wasa Multigrain, svårsmörade sidan upp.
- 1 st vit tarm keso naturell som nästan täcker upp hela bredden och som är halvcentimetern hög.
- 1 skiva tomat i ett av hörnen på mackan.
- 1 nypa oregano strött på toppen
Uppdatering 4
Martin @ 2/27/2006
:3
